Som du vet…
Fortsätt att tro och kämpa för kärleken.
Fortsätt att tro och kämpa för kärleken.
Låt ljusen brinna i denna tuffa tid.
Det är i mörka tider som de flesta stjärnorna visar sig
Liv är rörelse!
Det är kaos.
Det är kaos.
En kvinna är helt tom i blicken. Längs hennes långa kappa rinner havsvattnet. Hon sitter stirrande helt chockad vänd mot havet. Bredvid henne sitter den lilla flickan och gråter så att hon hulkar. Den 11 åriga brodern står lätt framåtböjd med uppdragna axlar, hans genomblöta läderjacka hänger tungt på honom och han tittar huttrande på de båda.
Rädslan är så stor.
Ett tiotal meter längre bort står en gammal man helt stilla. Med glasartad blick tittar han mot havet. När jag säger –Welcome to Europe! Så är det ingen respons alls. Jag kramar honom och upprepar mina ord. Thank you svara han samtidigt som han gråter hejdlöst. Efter en lång stund i min famn säger han –Wife… och pekar bort över havet.
Hopplösheten är så stor.
En fotskadad man hoppar upp mot stenarna länge bort och några kompisar hjälper honom. Nu väntar en lång promenad längs ”dirty road” för att bli registrerad.
Han ska gå till Tyskland säger han.
Smärtan är så stor.
Och nu ropar någon att en ny båt är på väg i den höga sjön.
Det är november på Lesvos, Gtrekland.
På Lidl var det helt utsålt. Inga strumpor fanns kvar, vattnet var slut och hyllorna gapade tomma. Runt lägren var det kommers utan dess like. Kebab, mobilabonnemang och snacks säljs i enorma mängder till alla dessa människor på flykt. I den lokala lilla souvenir butiken såldes ett par barnstrumpor för 9 euro.
Tillgång och efterfrågan.
Bredvid en vagn var det mängder av elkontakter sammanflätade med mobiler satta på laddning. I ringar satt människor på huk, runt dessa laddningsstationer och stirrade mot mobilhögen som om det vore en lägereld. De betalade alla en avgift för att få ladda.
Taxi och busschaufförer kör nonstop och pengarna flödar in. Flyg och färjetrafiken är helt utsåld. Alla hjälparbetare spenderar sina pengar på de annars stängda restaurangerna.
På stranden är det mängder med människor som väntar på nästa flyktingbåt för att plocka motorn, gummiflotten och allt annat som går at göra business av.
Det är många som tjänar stora pengar på dessa människor på flykt.
Den enes död den andres bröd.
Du är trött, blöt och rädd.
Du får en sovsäck av en snäll svensk. I den ligger information från SD. Kom inte till Sverige. Där är halalslakt och slöja förbjudet. Bomber, skjutningar och våldtäkter vardag. Kom inte hit. Det hela är undertecknat med svenska folket.
Jag är svensk, jag har inte skrivit under.
Jag ser alla dessa människor på flykt.
Jag är född i bra land, i en bra tid med trygg uppväxt.
Jag ser ingen annan lösning än att vi som är rika hjälper till. Mycket och nu.
För vad är alternativet?
Och du som röstar på SD… Zooma ut bilden och fundera på hur världen ser ut om 15 år?
Ungerska taggtrådsstängsel runt din by?
Fundera vad du skall svara dina barnbarn… Varför gjorde du inget, morfar?
Om inte du, vem? Om inte nu, när?
Obeskrivligt
Obeskrivligt… Jag bär en tre årig genomblöt flicka som gråter så att hon skakar. Hon har en badring som flytväst…båten är proppfull med människor som sitter med vatten upp till knäna…alla känslor på en och samma gång spelar upp sig… Dödsångest t lättnad.