Hur kommer det sig att du får uppdrag frågade en ung föreläsare mig?
Då svarade jag med en berättelse från en föreläsning jag höll.
En man kom fram i pausen av en föreläsning och börjar prata med mig med låg röst.
-Vänta säger jag så ska jag skruva ned pausmusiken, så att jag kan höra dig bättre. säger jag
-Nej, låt den vara på! Svarar mannen med hög röst.
Han klev upp på den lilla scenen och kom närmare och började berätta.
-Den här låten ”Always on my mind” spelade jag på min pappas begravning. -Vi hade ingen bra relation, jag och farsan. -Vi bråkade ofta med hårda anklagande ord, skuld och skam var vardag i vårt sätt att umgås. Sa mannen, samtidigt som hans ögon blev glansiga.
-Först efteråt förstod jag hur mycket pappa betytt för mig och att jag aldrig sa att jag älskade honom. Under den här föreläsningen har jag tänkt på min pappa i stort sett hela tiden och så spelar du den här låten, så var jag tvungen att gå upp och berätta det för dig.
Sen kramade mannen om mig och började gråta.
Då snyftade han fram: -Tack!
Han släppte mig och gick ut och fikade med de andra.
Oftast vet vi inte hur mycket en föreläsning påverkar de som vi pratar med.
Oftast vet vi inte hur en bild, film eller en låt får andra att reagera.
-Var närvarande, genuin och bussig för du vet inte hur och var dina ord sätter sig.
Blev mitt tips till den unge föreläsaren.