Altruism är det helt omodernt?

 

När damen på den överfulla bussen reser sig upp faller ett litet paket från hennes knä ner på marken. Folkmassan rörs sig mot utgången på bussen och paket sparkas iväg. En tonårs pojke ropar:  -Stopp! Och gruppen stannar för ett ögonblick till, han tar upp det ”tilltuffsade” paketet och räcker över det till damen med ett leende.

 

Den franske sociologen Aguste Comte myntade begreppet Altruism. Det kan närmast översättas med osjälviskhet, omtanke om andra eller helt eller delvis åsidosättande av egna intressen.  De lärde tvistar om vad det beror på att vissa människor tycks tänka och agera altruistiskt. Handlar det om att jag gör något ”snällt” för att förvissa mig om att du gör något för mig?  Eller handlar det om en medfödd förmåga som i vissa miljöer får utvecklas till en kompetens? Eller handlar det om att vi förstår att hela vår hela existens sitter ihop och att vi är beroende av varandra?

 

Genom att utmana sig själv med frågan: -För vems skull gör jag det jag gör?
Handlar allt bara om mig eller finns det andra drivkrafter?

 

Jag läser om framgångsrecept, ”Bli ditt personliga varumärke” eller JAG budskap i alla dess former. Då undrar jag: -Vad händer med oss över tid om det fortsätter att röra sig i den riktningen?

 

Jag tror att vi genom att hålla upp dörren, säga hej, att verkligen lyssna på den andre eller bara genom att visa lite vänlig omtanke tar fram och bekräftar de grundläggande behoven det innebär att vara människa. Jag tror att vi behöver utveckla vår altruistiska förmåga än mer och att det är hög tid att göra begreppet modernt igen. Var snäll med din omgivning. Och de gånger vi snubblar, glömmer eller ”tappar huvudet” just för att vi är människor. Börja om.

 

Det är först när du kommer på att det blev tokigt som du kan göra något åt det. Leta signaler från andra och ta dom till dig så startar resan mot en bättre plats att leva på.  Sök kommunikation istället för konfrontation.

 

Ibland slår försvarsmekanismerna till och vi söker bortförklaringar till att det blev fel. Ibland lägger vi tid och kraft på annat än det centrala och viktiga. Vi söker efter begrepp eller namn istället för innebörden i dessa. Eller som Shakespeare skrev: ”What´s in a name? That which we call a rose by any other name would smell as sweet”.

 

Jag lever med att människan är i grunden god och om du inte hittar någon runt dig, var själv god i dina tankar och handlingar.

 

 

Om du vill läsa hur våra kunder upplevt det att arbeta med oss följ länken: http://värdegrundsfabriken.se/kunder/referenser/