https://www.facebook.com/Vardegrundsfabriken/
Skickliggöra – Viktigt på riktigt
Skickliggöra – Viktigt på riktigt
Företagskultur är lika mycket vad vi uppmuntrar, som vad vi tillåter.
#Metoo har skakat om företag och branscher ordentligt. Tack och lov för det!
En del av de organisationer som har skapat en ”pappersvärdegrund” har fått uppleva stora problem med sin trovärdighet.
Att se mellan fingrarna, blunda eller helt enkelt tro att ”det blåser undan” har visat sig vara en icke hållbar strategi.
Information om missförhållanden sprids blixtsnabbt i dag och det innebär att företag behöver mer än någonsin leva sina värderingar. Att släppa igenom övergrepp, mobbing eller andra beteenden utanför de överenskomna ramarna är ett tydligt tecken på svagt ledarskap.
Berg av dokument
Det skapas policys, mångfaldsstrategier och normkritiska dokument i mängder, runt om i Sverige i dag. Det genomförs så kallade ”värdegrundsarbeten” och det utbildas ledare för mångmiljonbelopp, i mängder av organisationer och företag.
Ändå rasar #metoo som en lavin rakt igenom alla utbildningspärmar, diplom och ”snygga” skrivelser”
Några har försökt att lösa de akuta problemen genom att ge någon ”stjärna” kicken för att visa handlingskraft. Det är samma ledare och styrelser som ”tillåtit” dessa missförhållanden. Om det finns glapp mellan ord och handling krävs ett annat ledarskap för att visa vägen.
För det finns så många fler områden som väntar på att utmanas. Hur många organisationer har klart för sig vilken lagstiftning som gäller t.ex. inom det breda området ”mångfald”.
http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Mangfald/
Om inte är det verkligen dags att starta nu!
Om ni tillåter någon att agera utanför det ni bestämt eller än värre, långt ut i gråzonen rent lagligt, är det inte en fråga OM utan NÄR ni blir tvungna att agera.
Det krävs långsiktighet för att lyckas.
Att göra ett genomarbetat och ordentligt förankrat värdegrundsarbete kräver en insats mer än en kickoff med en rolig eller informativ föreläsare.
Jag har mött flera organisationer och företag där det bara varit ”snygga” ord framtagna av en ledningsgrupp med stöd av en inhyrd konsult. Därefter något halvhjärtat grupparbete med övriga i personalgruppen för att skapa någon form av ”delaktighet”.
Det är dömt att misslyckas.
För om inte ni lever utifrån era värderingar hela vägen och är tydliga med era ramar, så är det tyvärr dessa undantag som blir normen.
Värderingsledarskap
Det krävs att högsta ledningen lever och helhjärtat står upp för den livslånga processen i handling!
Allt ni gör och allt ni inte gör skapar organisationskulturen. Det gör dessutom att varje liten handling från varje enskild medarbetare styr och utvecklar kulturen på bolaget. På vilket sätt pratar personalen om sin arbetsplats, när de är utanför arbetet? Vad säger er omvärld om er?
Är ni redo för 2018?
Varmt välkommen att ta en kontakt för ett möte där vi pratar igenom den långvariga effekten av jobbet och vad som krävs av er för att verkligen lyckas. Kom ihåg att: ”Det är människor som fungerar”
Om du är nyfiken på vara kunder sagt om våra arbete och föreläsningar kan du klicka på länken http://värdegrundsfabriken.se/kunder/referenser/
Anders Lundin
0733712701
http://värdegrundsfabriken.se/kontakt-2/
Här följer en checklista för värdegrundsarbeten:
Vi behöver spela tillsammans och inte bara vara på banan samtidigt.
”Det är människor som fungerar”
Om du är nyfiken på vara kunder sagt om våra arbete och föreläsningar kan du klicka på länken http://värdegrundsfabriken.se/kunder/referenser/
Det var kallt, mycket kallt i vattnet när jag skulle lära mig att simma. Vi hade suttit i sanden och fått öva på ”bentagen” genom att dra upp våra hälar mot kroppen och vinkla ut fötterna i 45 grader och trycka ifrån. Huttrande med blåa läppar och med skakande tänder, simmade jag innanför den stora bryggan. På den ”säkra sidan” bottnade jag utan problem och trots kylan, hade jag kontroll. Jag lärde mig bröstsim och flyta på ”säkert djup”. Efter några dagars övande kom den stora dagen när vi skulle ”simma upp” på ANDRA sidan bryggan. Där vattnet var skrämmande blåbrunt och mörkt.
Pirrig klättrade jag ner för stegen och med vatten upp till hakan, stående på tå, nuddade jag precis botten. Jag plaskade iväg med ”panikartade simtag” och med stor ansträngning kom jag framåt. Efter ett oräkneligt antal kallsupar orkade jag inte mer och satte ner mina fötter. Rädslan var stor och paniken kom. Mina tår var maximalt utsträckta när de nådde leran och med hög puls fick jag flämtande tag i den säkra bryggan igen.
Jag höll mig krampaktigt fast, samtidigt som jag såg hur några av mina klasskamrater hoppade från ”trean” på hopptornet längre ut. De ropade nedsättande om oss nybörjare.
De stojade och skrattade högt, precis innan de plumsade i vattnet som kanonkulor.
I en del arbetsgrupper som jag arbetar i pratar vi om återkoppling. Det är inte helt ovanligt att någon tycker feedbackträning är larvigt och slöseri med tid. Jag har hört nedsättande uttryck i stil med följande:
–Men hur svårt ska det vara att säga ifrån om något är fel?
-Öppna munnen om du tycker något, för F*N! -Här har vi ju högt i tak!
När jag hör den sortens kommentarer av någon ”bakåtlutad och självsäker” typ, tänker jag på de som hoppade från hopptornet. De som skrattade åt oss andra nybörjare.
Hade de glömt bort hur det var när de tog sina första simtag?
Tänk om de ”tysta” personerna runt bordet aldrig övat på att säga ifrån eller ge återkoppling till andra? Den som tycker det är ”så lätt och självklart” har ett STORT ansvar att vara en fast punkt åt den som gör osäkra och tveksamma försök att ge eller ta emot återkoppling.
Det har visat sig att det är inte alltid de som pratar snabbt och högt, som har de bästa idéerna.
I dag vågar jag hoppa från ”femman” om jag får hålla dig i handen och framför allt är jag inte orolig för om jag ska klara av att simma när jag väl hamnar i vattnet.
Vill du läsa om vad våra kunder tycker om att jobba med oss? http://värdegrundsfabriken.se/kunder/referenser/
Det följer ett ansvar med att ha makt. https://www.facebook.com/Vardegrundsfabriken/
Har du upplevt känslan av makt?
När du vill något, så blir det så. När du skrattar, så skrattar de andra också.
När du berättar något så uppstår lyssnande.
Har du upplevt känslan av maktlöshet?
När du vill något så blir det aldrig så. När du skrattar, så blir det pinsamt tyst.
När du berättar något så tar ingen notis om dig.
En del blir demokratisk valda och ”får” makt.
Andra hotar, lirkar och lurar till sig makt.
En del får aldrig makt.
En del människor vill många följa av lust och fri vilja.
Andra följer man av rädsla.
En del styr utifrån relation.
Andra utifrån position.
Vem har makt i din närhet? Varför det?
Vad händer över tid, med dig och andra,
om makten fortsätter att utövas på det sätt den utövas i dag?
Ta makten i ditt liv.
För om inte du gör det -gör någon annan det.
Enligt mig har #metoo kampanjen haft en enorm effekt på att uppmärksamma svagheten i alla vackra ord och värdegrundsdokument. Uttalanden av chefer och presstalesmän om ”att de borde agerat annorlunda men nu ska vi verkligen ta tag i problemen”.
De sparkar någon eller några för att visa handlingskraft. Den stora frågan är: Vad händer från nu och framåt när rubrikerna och kampanjen #metoo ”lagt sig”?
Så mycket tid, kraft och pengar har lagts på att ta fram policys, ledarskapsprogram och göra olika typer av klassificeringar av människor. När arbetet är ”klart” så har det skapats en pärm med värdegrunder, färgkodningar eller några snygga posters att hänga upp. Konsulter springer runt på företagen. De föreläser, gör tester och skapar massa material utifrån de senaste managementmodellerna. Säkert med de bästa ansatser och intentioner men den stora avgörande frågan blir till sist: Vilken effekt har arbetet i den verkliga vardagen?
VD, ledningsgrupp och HR kan andas ut, sätta en check i boxen över att ha tagit fram en värdegrund och bemötandekod och återgå till vardagen utan att vilja ta in eller på riktigt förstå att det handlar om en ständigt levande och utvecklande process, inget projekt.
När värderingarna testas i verkligheten så visas företagets/organisationens trovärdighet direkt. Om någon ”stjärna” får agera utifrån egna normer utan att bli bemött skapas en helt annan ”företagskultur” än den avsedda. En del personer behöver påminnas, upplysas eller rättas till för att få dom att agera utifrån de gemensamma bemötandekoderna. Om inte förflyttas normen direkt och några i gruppen börjar tänka: Om inte det där vi bestämde gällde för ”stjärnan”, vad är det mer som inte heller gäller?
Värderingarna är bland annat till för att skapa en trygghetsram när vi tycker olika. De skapar en möjlighet att ha konflikt för att sedan kunna reparera relationen igen. Trovärdiga värderingarna möjliggör att få fram modiga medarbetare som vågar reagera på tokigheter.
”Att jag kan tycka olika i en fråga utan att riskera att bli utfryst dagen efter”.
Ibland möter jag människor som inte gillar ramar, ”ramar begränsar” säger de ofta.
Då tänker jag vad skulle hända om vi inte hade ramar? Ta trafiken som exempel. Varför vågar jag möta någon i 70 km/h på en landsväg när det är bara en meter mellan bilarna? Jag litar på att den andre också kör högertrafik. Vad händer med mig om jag börjar tvivla? Jag släpper gasen, kanske till och med kör av vägen och stannar. Jag blir osäker på att köra vidare. Då går en del av min energi till att fundera på om ramarna gäller, istället för att koncentrera mig på att köra dit jag ska. Jag blir mindre kreativ om jag är ”livrädd” i varje möte än om jag törs lita på ramarna gäller.
Då brukar de som inte gillar ramar svara med frågan: -Hur gör du då om det ligger en människa på vägbanan? I så fall behöver jag göra avsteg och tvärnita eller köra upp på trottoaren men då blir det helt avgörande att vi pratar om varför jag körde som jag gjorde, för att återskapa förtroendet.
En trovärdig värderingsstyrd organisation som förstår hur allt sitter ihop, letar efter avvikelser, medvetandegör och utvecklas ständigt vidare utifrån devisen:
Att allt du gör, allt du inte gör spelar roll.
Här kommer en checklista för värdegrundsarbeten:
1. Varför finns ni till? Vad vill ni uppnå? Hur vet ni om ni lyckats?
2. Bestäm hur ni vill möta/bemöta varandra på vägen mot det ni vill uppnå.Beskriv och tydliggör. Skilj på värderingar, intentioner och beteenden.
Vilka beteenden leder till intentionerna och hur ska vi jobba, på vilket sätt ska vi vara mot varandra? (förhållningssätt/värderingsstyrt arbetssätt)
3. Involvera alla i processen. Prata redan från början om:
Hur får vi in nyanställda så att de blir en del av processen?
4. Topmanagement måste ”äga” värdegrundsprocessen. Gå före och visa vägen. Ledare är föredömen.
5. Om ni av någon anledning gör avsteg från värderingarna – Förklara varför direkt. Be trovärdigt om ursäkt och justera avvikelsen så snart som möjligt och kommunicera att så skett. Följ konsekvent upp att det ni sagt håller.
6. Utvärdera, reflektera, samtala, diskutera, skapa dialog, ha krismöte innan det är kris.
Ställ frågor som:
-Hur gör vi om det uppstår tokigheter?
-Hur gör vi om någon i gruppen inte gör det vi bestämt?
-Hur bibehåller vi lusten att jobba?
-Det vi gör just nu, leder det till det vi vill uppnå?
-Är alla med och vet de om sin roll och vad som de förväntas bidra med?
7. Sätt en feedbackram runt hela verksamheten: Om någon upptäcker något som den ”tror” är utanför våra värderingar: Säg till direkt!
Om någon säger något till dig, utgå att den gör det för att den personen vill att vi ska lyckas. Att den vill säkerställa att vi gör som vi bestämt och svara därför: -Tack!
8. Skilj på misstag och fusk. Ibland missar vi att lyckas. Fusk är något annat, det är ett medvetet val.
9. Leta efter det goda i processerna och förstärk de beteenden som ni kommit överens om! Skapa goda tillstånd. Må bra och trivs tillsammans, skratta ihop så ofta ni kan.Se, lyssna och bekräfta varandra.
10. Hjälp och påminn varandra om att det är en ständigt pågående process med levande individer och inget projekt. Värderingar är skapade av människor av kött och blod med fel och brister, Det finns inga ”Übermench”. Vi ”missar att lyckas” ibland. Därför behöver vi ta hjälp av varandra.
Vi behöver spela tillsammans och inte bara vara på banan samtidigt.
En slutlig reflektion:
Ibland har jag trott att saker och ting är isolerade företeelser ända tills att jag återigen blivit medveten om att allting sitter ihop. Vi är alla delar av ett enda gemensamt system som påverkar varandra.
För mig handlar det om att skapa miljöer där vi rör oss mot att respektera våra olikheter och kämpar för skapa ett gemensamt språkbruk för att kunna möta varandra bättre.
Inte att förväxla med att vi alla ska tycka lika MEN att fler letar efter vad den andre vill uppnå med sina tankar, istället för att bara förkasta det. ”Tänk om den andre kan lära mig något?”
Du påverkar din omgivning i allt du gör och i allt du inte gör.
Eller som min gode vän Charlotte Signahl brukar säga:
Du blir bättre på det du tränar på, vad tränar du på?
Lycka till! Anders Lundin på värdegrundsfabriken
Vill du läsa vad våra tidigare kunder sagt om våra arbeten?
http://värdegrundsfabriken.se/kunder/referenser/
Jag står upp för er alla tjejer. Jag har två döttrar och vill att de ska få vara, tänka, klä sig och röra sig fritt utan att bli begränsade av oss män. Jag vill att alla tjejer ska ha samma rättigheter och möjligheter som vi killar. En värld som skapar framtidstro. Jag lovar att bemöta ”gubbkultur” i alla dess former med all min verbala kraft. Jag står upp för dig Natalie och för dig Fanny. Och alla andra tjejer.