Anders Lundin – Sida 36 – Skickliggöra

På restaurang.

En ljummen bris smeker mina ben samtidigt som jag blickar ut över havet. Servitören kommer fram och ler så att hela ansiktet lyser av vänlighet. Vi äter en fantastisk måltid. En helt otroligt god måltid. När jag tre dagar senare funderar på vad jag åt den dagen, så är jag inte riktigt säker. Däremot kommer jag ihåg servitören, Samir. Han berättade för oss om hans livsfilosofi, att så ofta som möjligt, möta människor med ett stort varmt leende.

När jag så här tre dagar senare reflekterar över hur många måltider jag kommer ihåg så är det inte humrarna, biffarna eller den grillade lammfilén jag mins. Jag kommer ihåg upplevelsen, bemötandet och känslan i dessa olika minnen. Maten var säkert kanongod men det är inte den jag kommer ihåg.

När jag reflekterar vidare och funderar på skickliga lärare jag mött, så är det på samma sätt. Deras lektioner var säkert bra utan kunna peka på något speciellt, däremot var det deras förmåga att skapa goda tillstånd i rummet och hos mig som elev, som sitter kvar. Av en del fick jag fina diplom och några gav högskolepoäng. Andra lärare träffade jag utanför utbildningsmiljöerna, vid middagsbordet, på en fest eller på en restaurang i Sri lanka.

Det är inte själva diplomet som jag har nytta av utan innehållet. Det är stor skillnad på kunskap och kunnande. Dessa lärare hade alla ett stort kunnande och en stark förmåga att få mig att känna mig kompetent. De präglades av generositet och genuin värme. Ett stort tack till er alla!

Så vad är det människor minns av oss?
Och vad är det vi vill att de ska ta med sig från mötet?

Samir häller upp en iskall öl och ler sitt stora härliga leende mot mig. Welcome back, Sir.

Att alltid köra med helljusen på.

En kurvig mörk väg på väg hem till hotellet på Sri lanka, mötte vi flera bilar med helljusen på.
Det kraftiga skenet förblindade nästan mig och innan ögonen vant sig så kom nästa bil med all sin lumen. Jag kom att tänka på människor jag mött som lever sina liv på samma sätt, alltid med helljuset på. Andra jag mött har knappt haft parkeringslamporna tända för att inte störa andra. En del jag träffat har föreläsningar om hur viktigt det är att ”blända av” samtidigt som de drar på extraljusen med full kraft. Trafiken fungerar för att vi bländar av och förväntar oss att den andre gör samma sak.

Vi behöver lyfta fram och bekräfta de som inte syns och förklara att deras sken är viktigt för oss alla. Och du som predikar om ”strålkastarliv”, blända av och låt de andra mötas av en mild stråle istället.