En dag.
Hen vaknar av skrammel från sopbilen. -Måste de åka just här klockan sju och trettio?
Hen går upp och mumlar: – Fy, vad kallt det är på golvet. Hasar in på toaletten och slår på kranen och väntar med en suck: -Vilken tid det tar innan varmvattnet kommer.
Hen sätter på kaffe då räcker det inte utan behöver öppna ett nytt paket. -Åh, vad jobbigt det är att öppna dessa förpackningar. Hen slår på radion och utbrister högt för sig själv:
-Vilken skränig musik de spelar nu för tiden. Hen tittar ut genom fönstret och kommenterar vädret med en sur min: – I dag är det uppehåll men resten av veckan ska regna.
Hen tar en tugga på äggmackan och några smulor ramlar ner på golvet. -Jaha, då måste jag städa igen, det är då typiskt!
Hen läser ett inlägg på Facebook om acceptans och medkänsla. -Det är lätt för dom där präktiga elitmänniskorna att tycka.
På väg till jobbet tränger sig en bil framför Hen, på uppfarten till motorvägen. -Alla kör in framför mig, bara framför mig.
Hen hittar ingen parkeringsplats, får köra ett extra varv runt kvarteret. -Varje morgon är det sååå omöjligt att hitta en plats…Alla andra hittar parkering direkt. Där var en, men den tog han före mig, typiskt.
Hen kommer in på kontoret och möter en kollega som säger,- Snygg jacka.
Hen svarar -Vad då, hade jag en ful i går, eller?
När Hen ska hämta kaffe i personalrummet är det bara en liten skvätt kvar, så Hen måste sätta på en nya kanna. -Det är alltid jag som måste sätta på kaffe.
Hen ska skriva ut ett dokument så är det slut på den svarta färgen. -Åhhhh, nu måste jag byta toner.
Hen går på lunch, då ringer en kund. Hen svarar kort att det är lunchstängt utan att höra vad kunden säger. Hen stänger av telefonen mitt i kundens mening.
Maten är som vanligt inte bra och när någon frågar varför Hen inte byter ställe eller tar med matlåda svarar Hen: -Vadå, ska jag behöva laga mat kvällen innan eller gå flera hundra meter extra för att få näring?
Hen får huvudvärk på eftermiddagen när arbetsgruppen har möte inför framtiden.
Hen tänker på alla dessa planer och utbrister: -Kan vi inte göra som vi alltid gjort, varför ska vi ändra på oss?
När Hen förstår att Hen delvis måste vidareutbilda sig för att Hens tjänst blir mer och mer digital, skriker Hen rakt ut: -Nej, vet du vad…Jag har minsann alltid ställt upp för bolaget och varför ska alltid jag tvingas till massa jobbiga kurser?
Då svarar chefen att det var sju år sedan Hen gick förra kursen.
Hen svarar snabbt: -Den var inge bra i alla fall.
På vägen till skrivbordet frågar en kollega om Hen tyckte AW:n i fredags var kul?
Vilken dum fråga tänker Hen samtidigt som Hen svarar: -Trist.
Då frågar kollegan: – Pratade du med någon? -Nej. svarar Hen.
Hen åker hem då är det kö. -Måste alla åka just nu!? Skriker hen, samtidigt som Hen slår på ratten.
När Hen kommer hem är maten inget god, Tv programmen dåliga, det är ingen som ringer, fel färg på tapeterna och äggsmulorna ligger kvar under köksbordet.
-Åh, all världens olycka drabbar bara mig. Tänker Hen innan Hen somnar.