En kompis som arbetar som säljchef, vi kan kalla honom Knut, Var besviken på sitt gäng med säljare. 

-Dom har fått bonus varje år men ändå så är det så gnälligt, egoistiskt och låst stämning på kontoret. Sa Knut. 
-Trots att vi har haft en konsult på firman som förläst om medarbetarskap och arbetsglädje och lämnat några tavlor där det bland annat stod: Le åt varandra, varje dag.  

-De där tavlorna med överdrivet ”positiva budskap” känns som ett hån. Fortsatte Knut.

Vi tog ett snack vad som kan vara negativt med ett bonussystem. 
Knut kände igen fem olika faktorer i samtalet vi hade.

1. Att bonusarna har varit kopplade till kortsiktiga resultat, som ökad försäljning eller produktivitet under specifika perioder. Detta har lett till att säljarna fokuserat på att uppnå dessa kortsiktiga mål på bekostnad av att investera tid och energi i att uppnå långsiktiga mål och utveckla företaget.

2. Bonus har getts rutinmässigt, och därmed förlorat sin motiverande effekt över tid. 
Knut sa att en del av medarbetarna nu tar bonusen för givet och med det tappat motivationen att arbeta hårt för att uppnå den.

3. Bonusar har skapat en känsla av konkurrens mellan medarbetarna, ett A och B lag. En del av storsäljarna har haft ”Bra kunder som köper mycket av rutin” och med det varit säkra på sin belöning.  Där de som inte fick bonus har känt sig missgynnade och mindre motiverade att fortsätta att arbeta hårt. 

4. Kulturen har präglats av att mäta framgång bara i kronor, vilket har skapat en företagsmiljö där andra viktiga faktorer som samarbete, kreativitet och innovation har nedprioriterats.

5.Bonusen har nu skapat en stor ekonomisk belastning för företaget, eftersom de har betalats ut regelbundet och i höga belopp. En stor belastning för firman nu när lågkonjunkturen knackar på och det saknas pengar för att täcka kostnaderna. 

Knut har nu kallat till ett möte där de ska lyfta upp hela bonussystemet på bordet.

Risken är att några slutar om vi förändrar fördelningen av kunder, sa han innan vi skildes åt.

-Vad är alternativet till att lyfta upp frågan och prata om den? Frågade jag.

-Jag kanske är den som ska sluta. sa Knut.