Samhällskroppen är skadad. Ekonomin blöder. Människor är i chock.
Under första hjälpen utbildningen på 80-talet fick jag lära mig:
A: Börja med att säkerställa att personen Andas.
(Om personen ligger på en farlig plats ska den först flyttas)
B: Stoppa därefter Blödningar
C: Hantera Chocken.
Framför allt uppträd med varsamhet och lugn, för att inte skapa onödig stress.
Be obehöriga personer gå bort från platsen, för att inte stressa upp situationen än mer.
Prata med den drabbade, berätta vem du är och att du finns här, tills hjälpen kommer.
Ge inte vatten för personen kan ha inre skador.
Det är lätt, så lätt att agera i panik i en olyckssituation.
Att stoppa blödningen och så dör personen av andnöd. Att ge vatten trots att det kan orsaka svåra inre skador. Att höja rösten och skrika på åtgärder som stressar upp situationen och besluten än mer. Att utgå från att för en liten stund sedan var allt så bra, istället för att möta den nya verkligheten precis som den är. INGEN gillar den nya situationen men det har hänt och det behöver vi förhålla oss till. En enorm skada som den här kostar så mycket lidande, kraft och pengar.
Vi som samhälle genomgår ett gigantisk trauma just nu. Ledare runt om i världen agerar på olika sätt. Några agerar enligt ”ABC-boken” och skyddar luftvägarna i organismen. Trots att det kostar så mycket att upprätthålla den rena andningen. De gamla och svaga ska skyddas, av de starka. Anständigheten, medmänskligheten och moralen prövas, extra mycket i en krissituation.
Det finns ledare på vår planet som hävdar:
”Att efter påsk kommer allt, att vara som vanligt igen”.
”Att olyckan bara är inbillning” eller att med ”vodka och bastu blir allt bra igen”.
Precis som åskådare till en olycka finns det några som stressar upp situationen framför allt på sociala medier. De delar ” enkla panik lösningar”. De skriker chockade, fullt förståeligt, att vi måste stoppa blödningen utan att tänka på konsekvenserna av andnöden. Några troll ställer till det än värre genom att sprida uppenbara lögner.
Några andra passar på att ”stjäla plånboken” av offret genom att lura de utsatta.
Vid en katastrofal olycka blir våra värderingar så tydliga. Vad sätter vi först?
Hur ser du på andra människor?
Vad är ett mänskligt liv värt?
Vad är ditt liv värt?
Med vilken rätt ska just du, gå före i kön?
Olyckan kommer att kosta gigantiska summor, skapa enormt lidande och förstöra så mycket för oss alla. Samtidigt behöver vi vara klokare än någonsin nu, trots att priset är så högt.
Kan det vara så att det mest väsentliga just nu, handlar om att vi litar på ABC kunskapen?
Ps. Vem kan gör störst skillnad vid katastrofen?
Några av de som klagar mest på att staten inte gör mer, kanske kan ha Oxfams undersökning med sig in i debatten. Oxfam presenterade på World Economic Forum 2017, att åtta män i världen, äger lika mycket som hälften av världens befolkning.