Att jäkta eller inte jäkta det är frågan

På väg in i säkerhetskontrollen kommer en man springande och tränger sig före i kön.

Han sliter av sig kavajen och slänger upp sin portfölj på bandet till genomlysningen.
När han slinker förbi damen som just ska gå genom säkerhetsbågen tappar hon balansen och tvingas ta tag i bågen för att inte ramla. Ett kort knappt hörbart –Ursäkta. kommer från mannen som flyter fram genom kontrollen. Det piper och säkerhetsvakten sätter igång att undersöka mannen. Då ber vakten mannen att ta av skorna för att köra igenom dom separat.
Mannen svarar -nej, varför det?
Kontrollanten svarar något som jag inte hör varpå att mannen höjer sin röst och skriker att han minsann inte är någon terrorist! Samtidigt så har mannen väska åkt igenom röntgen och visar sig innehålla något som inte ska vara med på flyget.
Mannen sliter av sig skorna slänger upp dessa på bandet och tränger sig än en gång in genom bågen…Det piper igen, Han är röd om kinderna, svettig om pannan och ett stort hål på hälen på höger socka. -Va fan är det nu då? Skriker mannen. Skärpet åker av och han trasslar sig förbi ut och in genom bågen för tredje gången.

När han blivit godkänd står han svettig om ryggen och tar emot sin väska, som nu ska kontrolleras. Det visar att den innehåller en flaska vin. –Nej, det är en present från en kompis…säger mannen. –Jag är ledsen säger kontrollanten. Då tar mannen flaskan och skruvar av kapsylen och halsar en stor klunk vin, tittar på kontrollanten med en sur blick och tar ännu en klunk. Han är nu högröd i ansiktet och säger -Skål samtidigt som han tar en redig mun med vin till. Den halva flaskan kastar han nu ner i papperskorgen så att det stänker vin upp på väggen bakom. Han får på sig skorna och springer iväg med bältet i handen och portföljen under armen mot sin gate.

Det är en tystnad över kön, vi har alla sett allt detta hända och jag tittar på damen som blev knuffad och nickar till henne. Jag får ett litet leende som svar.

När jag kommer fram till gaten visar det sig att mannen sitter där och väntar. Han måste ha missat avgångstiden och stressat i onödan, tänker jag.

Väl på planet hamnar jag platsen snett bakom ”trängselmannen” och tanten hamnar bredvid honom. Han verkar inte komma ihåg tanten utan sliter upp en tidning och börja läsa. När flygvärdinnan kommer så beställer han in två flaskor rött vin och de försvinner snabbt. Mannen somnar. Han snarkar högt och lutar sig halvvägs över tantens säte. Hon säger ingenting. Han börjar plötsligt hosta och nyser över tanten.

Vi landar och mannen ställer sig upp innan lampan släckts och planet parkerat. Stressar av och tränger sig fram genom gången. Jag kommer av och går mot min förbeställda taxi, då får jag syn på den stressade igen, han far runt bland alla taxiförare och viftar med en femhundring för att få tag på en taxi. Inget napp. Då vänder sig tanten till honom och säger –Du kan åka med mig.
Storögt tittar han på henne och svarar –Gärna!

I det ögonblicket ler tanten mot honom och säger – Man möts alltid två gånger eller hur?
Hej jag heter Vera, vad heter du? -Magnus svarar mannen och tar tantens hand…
Hur vill du bli uppfattad? Vilka avtryck sätter du på din omgivning?